Artikel - Min hund skäller, piper/gnäller

Författare: Roger Markström

Valpen ärver inte beteenden som skällande, gnällande eller pipande, valpen ärver risken att utveckla de beteendena

Med förändrad träning och kunskap kommer vi att lösa de här problemen
Hårda fakta från den biologiska forskningen ger nya kunskaper om bl. a. oönskade beroende-beteenden, impulskontroll, riskbenägenhet m.m..
Det är vi som måste anpassa vår dressyr till de olika individ- och personlighetstyperna om vi vill
ha bra hundar.
En hund kan inte tänka som oss, därför får vi efter bästa förmåga tänka själva i dressyren.

Nedärvda beteenden och miljöpåverkan

Skällande är ett beteende som kan vara svårt att komma tillrätta med
Oftast är beteendet inlärt av tiken eller de äldre hundarna hos uppfödaren. Möts du i
grinden av ett gäng skällande retriever hos uppfödaren, när du kommer för att titta på valp, vänd då i grinden. Det de äldre hundarna gör, gör valparna också.

Gnäll och pip beror oftast på felaktig träning
När beteendet fortfarande är på nivå förväntan, går det att komma tillrätta med gnäll och pip. Men förväntan kan övergå till ett kroniskt oönskat beteende som är obotligt, och det beror på felaktig träning.

För att bli beroende krävs något att bli beroende av
Ett genetiskt arv, och träning där hunden får möjlighet att utveckla gnäll och pip kan leda till ett oönskat beteendeberoende. Det bör påpekas att samma sak händer i hjärnan oavsett vilket beteende hunden blir beroende av.
Ibland hör jag husse eller matte säga ”Han/hon är så lugn och tyst hemma”. Och då blir följdfrågan: Vad kan den skillnaden bero på?

Tikens roll är av stor betydelse

Det är oerhört viktigt att tiken tar väl hand om valparna. Så viktig att det kan ha en avgörande betydelse för hur valparna blir som vuxna. Om de växer upp och blir vana att sköta sig själva, varför ska jag vänta (passivitet).
Tar inte tiken väl hand om valparna, ska hon tas ur avel. Detsamma gäller de tikvalpar som hon fött, då de inte heller kommer att ta hand om sina valpar på ett fullgott sätt. Säkerheten i den kunskapen är 100 %.

Individtyp – nedärvs för artens överlevnad

Du kan inte påverka den nedärvningen. Det föds något fler valpar av A-typ, troligen för att dödligheten är större i A-typen än i gruppen P-typ.
När vi tittar närmare på hunden finner vi en fysiologi som liknar vår egen. Körtlar och hormoner är snarlika och skillnaden mellan hundens och vår hjärna är bara en fråga om kvantitet och proportion - den grundläggande uppbyggnaden är densamma

Individtyp A

Grundtypen för gnäll, konkurrensbenägenhet och aktivitetsberoende
A-typen är en individ som försöker att göra något aktivt för att hantera situationen vid en påfrestning eller belastning. Det här är också den hunden som vill vara längst fram då de är mycket konkurrensbenägna.
Vill du ha en hund av den här typen för jakt eller jaktprov, bör du vara en mycket erfaren hundförare och särskilt om hunden dessutom är impulsiv.
Med bra och tålmodig träning kan de här hundarna bli otroligt bra, men som sagt det krävs mycket tålamod. Jag brukar tänka så här, det är inte så lätt att föra en hund som är en korsning mellan ”Ferrari och stridsvagn”.

Individtyp P

Grundtypen för lågmälda pipare när de känner sig lite trängda
En individ som hanterar situationer lite avvaktande, undvikande, och med ”sunt förnuft” blir skenbart lugn vid en påfrestning eller belastning. Jag brukar skoja och säga, det räcker med att man tittar på dem så går de fot.
Den här typen kan med lite tålamod (hunden behöver tid), bli en mycket bra hund för A-prov och trampjakt.

Personlighetstyp – är starkt nedärvt

En del hundar är helt enkelt födda med anlag för att bli impulsiva, medan andra fått anlag
för ett lugnare, eller ett mer stillsamt beteende.

Personlighetstyp – Impulsiv

Det kan finnas former av aggressivitet i den här typen. Men också stora möjligheter för positiva beteenden, då de har mycket nyfikenhet och inre drivkraft. Lägg de första 1½ - 2 åren på kontakt och fostran, ge valpen tid att vara valp och unghund.
Börja aldrig träna den här hundtypen, före de fått kontroll på sitt impulsiva beteende. Då kan hunden vara närmare 2 år. Gör du inte det slutar det ofta med att hunden blir beroende av dopamin (kroppens eget superknark), som ger hunden starka lustupplevelser.
De blir helt enkelt arbetsnarkomaner och troligen beroende av dopaminkickar. Då händer det som händer det som händer alla som är beroende: om nivån av dopamin sjunker får de abstinens och gnäller. Att få jobba och ha saker under kontroll gör arbetsnarkomaner lugna. Blir din hund beroende av dopaminkickar, blir gnäll obotligt, då de inte klarar att var inaktiva. Karriären för jakt och jaktprov kan snabbt vara över om den ens börjat.

Så länge hunden inte har kontroll över sitt impulsiva beteende ska du undvika:

Kastade markeringar, Walk Up och liknande träning. För mycket spring och livliga aktiviteter kan skapa dubbelberoende av ”glädjemolekylen” Dopamin, något som är alltför vanligt. Det går inte att med mycket aktivering bli av med problemet. Råd, som att du måste aktivera din hund mera, är förödande i jobbet med hundens impulskontroll.
Passivitetsträning när hunden sitter och tittar på då andra hundar jobbar, blir en mardrömsupplevelse för den här hunden. Det är som att sätta fram en sup framför en alkoholist och tro att han ska bli nykterist.
Det som gör den s.k. passivitetsträningen ännu märkligare är att ingen har lyckats med den metoden.
Obs! Det är stor skillnad på kastade markeringar som hunden inte får hämta och att se andra hundar jobba.

Personlighetstyp – Lugn

Är hundar som gör ett samlat och lugnt intryck. Det här är hundar som klarar sig bra på jaktprov. De gör ett följsamt jobb utan större intensitet. De gillar inte närkontakt med okända och blir det lite för mycket för dem kan de pipa lite lågmält.
På tunga andjakter händer det att de inte orkar i kyla och mörker

Personlighetstyp – Stillsam

Stillsamma hundar som kan göra ett depressivt och ointresserat intryck är ovanliga. När det blir lite för mycket dem kan de skärma av, lägga sig ner och rulla ihop sig. De vill vara i fred. Den här typen av hund kan klara Ukl/Nkl på jaktprov men inte mer. Deras mentala uthållighet räcker helt enkelt inte till. De gillar inte närkontakt med okända och blir det lite för mycket för dem kan de pipa lite lågmält. De blir heller aldrig bra på jakt.

Egenskaper

Mycket goda och väl dokumenterade egenskaper från jaktprov i många generationer är nödvändiga om du vill forma din hund till en bra jakt eller provhund.

Som exempel, min lille engelsman ”Catch” är
1. Individtyp P.
2. Personlighetstyp Impulsiv.
3. Mycket goda rastypiska egenskaper.

Då kan du i ditt val av valp sätta ihop en bra hund för dina intressen
1. Individtyp A eller P.
2. Personlighetstyp Impulsiv eller lugn.
3. Mycket goda eller goda rastypiska egenskaper.

Varning

Köp aldrig en valp om du misstänker att den är av den här kombinationen:
1. Individtyp A.
2. Personlighetstyp Impulsiv.
3. Har svaga rastypiska egenskaper.

Varje vecka kommer jag i kontakt med ägare till retriever och andra raser som har problemhundar, typ aggressivitet, de är nästan alltid av den här kombinationen.

Än en gång: Valpen ärver inte beteenden som skällande, gnällande eller pipande, valpen ärver risken att utveckla de beteendena i samarbete med sin förare.

I samverkan med hunden
Roger Markstöm

 

---