Artikel - Beteendeyttringar och hormonprofiler hos hund

Författare: Roger Markström Working Gundogs

Beteendeyttringar och hormonprofil hos hund

Samband mellan beteendeyttringar och förändringar i hjärtfrekvens och hormonprofil
Den reaktion som en individ visar vid en viss mental belastning är mycket individuell och beror på hur situationen upplevs. En hund med starka jaktliga egenskaper påverkas mer av jaktliga situationer än av annat och först när graden av förutsägbarhet och kontroll minskar eller upphör (kognitiv dissonans) blir belastningen skadlig och kan övergå till s.k. stress ett beteende som allt för ofta feltolkas.

Aktiv A och passiv P hantering av mental belastning

Flertalet forskare säger sig ha funnit två huvudtyper av individer som uppvisar olika fysiologiska (organismernas livsföreteelser) och etologiska (djurens) beteende vid liknande situationer. Båda systemen har sina uppenbara fördelar i olika situationer hos sociala djur. A-typen är t.ex. generellt mer konkurrensbenägen än P-typen som tar konkurrens mer med jämnmod.
Det har också konstaterats att ingen strategi är överlägsen den andra, de är bara olika effektiva i olika miljösituationer.
Den beredskap som djuren tar till beror också på en rad andra faktorer som t ex ålder, kön och tidigare erfarenheter. Det har även visat sig att de två reaktionsmönstren också skiljer sig vid sjukliga förändringar när belastningen blir for stor.
Den aktiva hanteraren drabbas oftare av hjärt/kärlsjukdomar, högt blodtryck och magsår.
Den passiva hanteraren lättare drabbas av infektioner till följd av nedsatt immunologisk funktion.

Den mest påtagliga skillnaden mellan de båda typerna är hormonprofilen

Impulser och intryck från omgivningen påverkar individen och bearbetas i hjärnan utifrån individens egna upplevelser.
De aktiva hanterarna kan då inta en ej viljestyrd beredskap för aktivitet, och det beteendet feltolkas ofta som stress.
Fysiologiskt aktiveras sympatikus-binjuremärgssystemet. Dessutom frisätts hormonet testosteron eller testosteronderivat som är en mildare form, och de två likartade hormoner adrenalin och noradrenalin. Som bl.a. leder till ökad hjärtfrekvens, höjt blodtryck, utvidgade pupiller, ökad vakenheten, höjd glukoshalt (socker) i blodet och att blodet dirigeras om till muskulaturen och hjärnan genom att dra samman vissa kärl och vidga andra.
För att spara och lagra energi aktiveras då det parasympatiska nervsystemet vilket leder till att hjärtfrekvensen snabbt sjunker. Det parasympatiska nervsystemet står heller inte under viljans kontroll och verkar i motsatt riktning mot sympatikus.
De passiva hanterarna kan inta en "passiv (avvaktande/undvikande) beredskap". Obs! Ej att förväxla med passivitet därför feltolkas det här beteendet ofta. De
har ett stillsamt sinnelag och anpassar sig snabbt till förändringar och reagerar med att aktivera hypotalamus-hypofys-binjurebarkssystemet.
Det leder bl.a. till minskad hjärtfrekvens, lägre blodtryck, lägre andningsfrekvens, minskade pupiller m.m..
En ökning av kortisolkoncentration kan också ske då individen utsätts för olika fysiologiska och mentala påfrestningar.

Ett flertal hormoner

Som är involverade i snabb mobilisering av fysisk/psykisk aktivitet produceras i binjuren. Binjurarna ligger i nära anslutning till njurarna och varje binjure är ett dubbelt organ med skilda funktioner.

Binjurebarken

Binjurens yttre del, binjurebarken producerar flera hormoner som med ett gemensamt namn kallas för kortikosteroider, av vilka det finns tre huvudtyper.
Mineralkortikoider: reglerar salt och vattenbalans. Glukokortikoider: ämnesomsättning. Androgener: samlingsnamn för hormon som liknar testosteron

Kortisol

Enbart kortisolhalten är ingen fullgod indikator på stress utan värderas tillsammans med andra faktorer t.ex. beteende och förändringar i hjärtfrekvens. Kortisol är lätt att analysera och används därför ofta i syfte att mäta stressnivåer.
Kortisol är också ett av kroppens viktigaste stresshormoner då det bl.a. strävar efter att motverka långvariga påfrestningar för kroppen.
Det är också en viktig glukokortikoid (ämnesomsättning) som bl.a. är inblandad i protein-, fett- och kolhydratmetabolism (ämnesomsättning) och leder till att öka energin till muskler och hjärna. Det är inte bara under mentalt påfrestande situationer som kortisolhalten kan vara förhöjd. Hos både djur och människa är förhöjda kortisolvärden också relaterade till både födointag och sexuellt umgänge.
Det är ett av skälen till att en "stressad" hund mår bra av att maten fördelas till 3-4 gånger per dag.
Tidigare försök har, också visat att det finns en könsskillnad i kortisolhalten hos hund. Tikarnas kortisolnivå i blodet vid mental belastning är högre och återvänder långsammare till normal nivå jämfört med hanhundar.
Androgener
Binjurebarken producerar också små mängder könshormon, som är nära besläktade med de hanliga könshormonet testosteron.
Vissa av androgenena (samlingsnamn för hormon som liknar testosteron) ombildas till testosteron utanför binjurarna.Binjuremärgen producerar adrenalin och noradrenalin
Den inre delen, märgen producerar två likartade hormoner, adrenalin och noradrenalin. Detta har ungefär samma effekt som en sympatisk nervstimulering. Som bl.a. leder till ökadhjärtfrekvens, höjt blodtryck, utvidgade pupiller, ökad vakenheten, höjd glukoshalt (socker) i blodet och att blodet dirigeras om till muskulaturen och hjärnan genom att dra samman vissa kärl och vidga andra.
Detta gör kroppen beredd för kamp eller flykt s.k. "fight-and-flight" beteende eller om man så vill "på tå" som vi ibland säger i hundkretsar.

Testosteron

Testosteron är det hanliga könshormonet och produceras främst i testiklarna.
Hormonet stimulerar inte bara spermaproduktionen utan även tillväxt av skelett och muskler och utvecklingen av könskaraktär.
Testosteron påverkar också beteendet genom att höga halter kan ge ett mer aggressivt- och aktivt beteendemönster.
Enligt vissa undersökningar har testosteron en dygnsrytm hos hund med maximal koncentration på kvällen. Det har dock inte hittats någon säsongsvariation.
Däremot har man funnit säsongsvariationer hos varg, förmodligen styrd av ljuset.
Testosteron hos tikar
Det finns även produktion av ett hormon som är nära besläktat med testosteron från binjurebarken hos det honliga könet.

Testosteronderivat

Testosteronderivat och testosteron och är väldigt lika varandra. De har samma effekter, men är olika potenta, dvs olika "starka". Det krävs mer eller mindre av de olika testosteronderivaten för att ha samma effekt som testosteron.
Som tidigare nämnts producerar även binjurebarken en liten mängd av ett hormon som är nära besläktat med testosteron. Vid ett hot eller en påfrestande situation tros det vara binjurebarks-frisättningen av testosteronderivat som i första hand ökar.

Kreatinin är lättillgänglig energi

När ett ökat energibehov krävs får individer som vid t.ex. ett hot, finns små mängder lättillgänglig energi i musklerna i form av glukos (det socker som normalt finns i blodet) och kreatinfosfat (verkar som energigivare i musklerna).
Fosfatdelen är mycket energirik och den avskiljs från kreatininet och används som energikälla.

Hjärtfrekvens

Hjärtfrekvensen påverkas ögonblickligen (5-10 sek) om det uppstår en påfrestande situation.
Det är främst sympatiska nervsystemet som aktiveras via nervstimulering och ökar plasmakoncentration (vätskan i blodet) av hormonerna noradrenalin och adrenalin. Det leder till att hjärtats kontraktionskraft (blodtryck) och pulsfrekvens ökar. Undersökningar har visat att det är noradrenalin som ger den första responsen (reaktionen i kroppen på en retning) om det krävs en fysisk aktivitet.
Detta beror på att noradrenalin också går ut i nervändorna vid sympatisk aktivitet.
Adrenalinet har dock en större effekt på hjärtat medan noradrenalin mer påverkar blodkärlen.
Hjärtfrekvensen ger därför en bra komplettering till hormonella mätningar om hur individen upplever olika situationer.

Strategi

Ingen strategi är överlägsen den andra, de är bara olika effektiva i olika miljösituationer.
Skulle kunskapen om hur hunden kan uppleva vissa situationer öka skulle det leda till ett bättre hänsynstagande till de enskilda individernas särart och därigenom skapa bättre bedömnings och träningsmetoder.

I samverkan med hunden
Roger Markstöm

Working Gundogs hemsida